Om lagprövning från domstolssynpunkt*
Av justitierådet BERTIL BENGTSSON
Den fråga som skall behandlas är domstolarnas lagprövning och särskilt då prövningen, om en författning som beslutats av riksdagen eller regeringen kan åsidosättas.1 Detta kan som bekant enligt 14 RF skebara om det förekommit ett "uppenbart fel"; den principen har länge ansetts gälla, och den är sedan fastslagen i grundlagen.
Detta är ju en principiellt viktig fråga, fast den — lyckligtvis får man väl säga — inte så många gånger kommer upp för domstolarna. Det är också en politiskt kontroversiell fråga, efter den debatt som förekommit de senaste åren; på sina håll menar man att domstolarna inte skall ta så allvarligt på att felet skall vara uppenbart, eller att i varje fall grundlagen borde ändras bl. a. på denna punkt, så att lagar kan underkännas i flera fall än det är möjligt idag och prövningen helst lämnas åt en författningsdomstol. På sådana politiskt färgade reformfrågor skall jag förstås gå in så litet som möjligt; det är naturligt i det här sammanhanget att diskutera problemet från rent juridiska synpunkter. I stället skall jag framför allt ta upp hur lagprövningsfrågorna kan te sig i d
Skillnader mellan laglighetsprövning och förvaltningsbesvär
Hej och tack för din fråga!
Ja, det är ett antal väsentliga detaljer som skiljer överklagandereglerna i kommunallagen (även benämnt laglighetsprövning, tidigare kommunalbesvär) och förvaltningslagen (förvaltningsbesvär) åt, först och främst ifråga om vilka organ reglerna gäller. Som utgångspunkt överklagas beslut av kommunfullmäktige, nämnder och övriga som anges i KL 10 kap. 2 § medelst laglighetsprövning medan beslut av andra förvaltningsmyndigheter angrips genom förvaltningsbesvär. Som framgår av KL 10 kap. 3 § utgår dock reglerna i KL 10 kap. om det finns särskilda föreskrifter om överklagande.
För att tydliggöra med ett exempel: Beslut om försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap. 1 § fattas av socialnämnden, en nämnd. Normalt sett skulle ett sådant beslut därför kunna angripas med laglighetsprövning. Men i SoL 16 kap. 3 § finns särskilda överklagandeföreskrifter om vissa beslut, bl.a. beslut om försörjningsstöd, som anger att dessa "får överklagas till allmän förvaltningsdomstol". Med det sistnämnda avses förvaltningsbesvär. Beslut om försörjningsstöd överklagas således medelst förvaltningsbesvär
Om lagprövning
I 7 kap. 2 § RF föreskrivs att yttrande ska inhämtas från myndigheter och kommuner vid beredning av regeringsärenden. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig. Det är det sista som gör att Advokatsamfundet varje år yttrar sig över ett stort antal förslag till lagar med mera. Det händer att vi kritiserar att remisstiden är för kort. Det skedde senast vid beredningen av den lag som syftar till att ge möjlighet till uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Remisstiden var tre veckor. Vi skrev: ”Den skyndsamhet som remisstiden påkallar medför att eventuella brister i förslaget kan bli otillräckligt övervägda eller i värsta fall inte uppmärksammade alls.”
I 11 kap. 14 § RF föreskrivs bland annat att en föreskrift inte får tillämpas av en domstol ”om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst”. Om det är en lagregel ska ”särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare”.
Kan en domstol underlåta att tillämpa en lagregel på den grunden att remisstiden varit otillräcklig? Det har Högsta domstolen prövat i dom den 28 september i år. En man hade av tingsr
Lagprövningsrätt
Lagprövningsrätt syftar på en domstols behörighet att pröva rådande lagstiftnings giltighet. Det finns principiellt två huvudtyper av lagprövning: abstrakt och konkret.
- Abstrakt lagprövning innebär att en domstol tar ställning till en lags grundlagsenlighet i sig själv utan att lagen behöver ha tillämpats (möjligen som krav på att den senare ska kunna tillämpas). Effekten om lagen anses strida mot grundlag -&#;eller annan överordnad författning, t ex traktaträtt - är att den underkänns och inte kommer kunna tillämpas. Ett ofta åberopat fall är Tyskland, där prövning sker i Bundesverfassungsgericht.
- Konkret lagprövning tar sikte på lagens tillämpning i ett enskilt fall, vanligen efter klagan från en person som berörs, som har så kallad locus standi. Effekten blir inte att lagen upphävs utan endast att den inte tillämpas i det enskilda fallet och vidare i liknande fall, där det första fallet kan åberopas som prejudikat. Hur vitt prejudikatet är beror på rättssystemet men avgörs i regel i senare prejudikat, som snävar av det första prejudikatet mer och mer. Detta är särskilt fallet i anglosaxiska rättssystem som tillämpar common law, där prejudik
.