Flödeshastighet (Q):Resultatet visas här i L/s eller m³/h.
Kalkylator för Flödeshastighet
Denna kalkylator är utformad för att beräkna flödeshastigheten (Q) i ett rörsystem baserat på olika parametrar som tryck, rördiameter, viskositet och längd. Flödeshastigheten är en viktig faktor inom många områden, inklusive vätsketransport, industriella processer och vattenförsörjning. Genom att använda denna kalkylator kan användare snabbt få en uppskattning av hur mycket vätska som kan flöda genom ett rör under givna förhållanden.
Kalkylatorn tar emot följande indata:
- Tryck (P): Det tryck som appliceras på vätskan, antingen i Pascal (Pa) eller bar.
- Rördiameter (D): Diameter på röret, antingen i millimeter (mm) eller centimeter (cm).
- Viskositet (η): Vätskans viskositet, antingen i Pascal-sekunder (Pa·s) eller centipoise (cP).
- Längd (L): Längden på röret i meter (m).
Genom att mata in dessa värden kan användaren få en beräkning av flödeshastigheten i liter per sekund (L/s). Kalkylatorn använder en förenklad formel för att beräkna flödet, vilket gör den lättanvänd och effektiv för snabba beräkningar.
Hur man tolkar data och variabler
För att korrekt använda
Mannings formel
Mannings formel är en formel för flödesberäkningar i främst öppna diken och kanaler med naturligt vattendjup, men kan vid hydrauliskt råa förhållanden även användas inom rörströmningen.
Mannings formel är känd under många olika namn, till exempel GMH-formeln, Gaukler-Hagen-Mannings formel, Gaukler-Manning-Stricklers-formel, Manning-Stricklers formel eller Stricklers formel. I anglosaxiska länder dominerar dock namnet Mannings formel.
Mannings formel finns i en v-form (hastighet), en q-form (flöde) och en I-form (fall). Ekvationen får följande utseenden:
- (v-form)
- (q-form)
- (I-form)
där
v = Medelhastighet (m/s)
q = Flöde (m³/s)
M = Mannings tal (m1/3/s)
Av = Våt tvärsnittsarea (m²)
Rh = Hydraulisk radie (m)
I = Fall (-)
hf = Strömningsförlust (meter vattenpelare)
L = Längd (m)
Trapetsformade öppna ledningar
För trapetsformade öppna ledningar kan Mannings formel skrivas på följande sätt:
- (v-form)
- (q-form)
- (I-form)
- (I-form)
där
vn = Naturlig medelhastighet (m/s)
q = Flöde (m³/s)
M = Mannings tal (m1/3/s)
b = Kanalens bottenbredd (m)
yn = Naturligt
Att hitta vattenflödet från en pip, till exempel en trädgårdspigot eller en badrumskran, är en enkel övning som inte kräver mer än en hink och en timer. Att beräkna flödeshastighet i ett öppet tråg, såsom en ränna eller flodbotten, är lite mer komplicerat, och beräkningen av flödeshastigheten för en vätska i ett stängt rör är ännu mer komplicerat.
Flödeshastighetsformeln är i allmänhet Q = A × v , där Q är flödeshastigheten, A är tvärsnittsområdet vid en punkt i strömningsvägen och v är vätskans hastighet vid den punkten. I vissa situationer, till exempel vatten som rinner i en flodbotten, är det svårt att beräkna A , och det bästa du kan göra är en tillnärmning. I andra, till exempel en vätska som strömmar i ett stängt rör, är det svårt att mäta v , men du behöver inte. Om du kan mäta vätsketrycket kan du använda Poiseuilles lag.
Beräkna flödeshastighet genom en öppning
Om du behöver känna till flödeshastigheten genom en öppning, till exempel en tapp eller en droppemitter, behöver du bara låta en viss volym samlas i en behållare och mäta hur lång tid det tar att ackumuleras. Du kan till exempel mäta flödeshastigheten från en tapp genom att låta vattnet fylla en 5 gallon
Beräkna flöden och rördimensioner
Om ΔTprim (Tprim,till - Tprim,ret) och ΔTsek (Tsek,till - Tsek,ret) är lika sker ingen inblandning av returvatten till sekundärkretsen, vilket gör att shuntgruppens flöden och rördimensioner blir lika sekundärt och primärt.
Formel 1.
När returen primärt kräver en högre temperatur än den som sekundärens retur ger måste inblandning av tilloppsvatten till primärkretsen ske, vilket gör att ΔTprim blir mindre än ΔTsek. Inblandningen sker via backventilen genom den shuntledning som finns i shuntgruppen. Hur stor inblandning som behövs bestäms av förhållandet mellan ΔTsek och ΔTprim. När ΔTprim och ΔTsek är olika blir shuntgruppens flöden och rördimensioner olika sekundärt och primärt.
Formel 2.
Dimension prim/sek (DN) | Flödesområde prim/sek (l/s) | kvrör prim/sek (m3/h) | kvs sek (m3/h) | kvIV (STAD) prim/sek (m3/h) (DN) | kvBV (Ezze) prim (m3/h) |
|---|---|---|---|---|---|
| < 0, | 10,31 | 0,25 | 1,47 (10) | 8 | |
| 0,, | 10,31 | 0,40 | 1,47 (10) | 8 | |
| 0,, | 10,31 | 0,63 | 2,52 (15) | 8 | |
| 0,,10 | 10,31 | 1 | 2,52 (15) | 8 | |
| 0, 0,15 | 10,31 | 1,6 | 2,52 (15) | 8 | |
| 0,,24 | 10,31 | 2,1 | 5,7 (20) | 8 | |
| 0,
. |