Medeltida värmeperioden
Den medeltida värmeperioden var en period på medeltiden mellan ungefär år och då medeltemperaturen åtminstone i Europa[1], på Grönland[2], i Japan[3], i Kina[4], i Sibirien[5] och på Nya Zeeland[6] var högre än historiskt. Begreppet infördes av den brittiske klimatforskaren Hubert Horace Lamb (–)[7], som uppskattade att temperaturen – varit 1–2&#;°C varmare än årsmedeltemperaturen – Lambs resultat gällde dock endast västra Europa. I den nyare forskningen är det omdiskuterat huruvida den medeltida värmeperioden var global och hur temperaturen var i förhållande till dagens.
Många studier har visat att temperaturen varierade i olika regioner och att skillnaden i global temperatur var mycket liten (och något kallare) jämfört med nu.[8] Andra studier har istället visat att den medeltida värmperioden hade temperaturer som var högre än dagens.[9] Kunskapen om en eventuell medeltida värmeperiod på södra halvklotet är fortfarande mycket bristfällig. Flera nyare studier antyder dock att en medeltida värmperiod även förekom på södra halvklotet.[10]
Den medeltida värmeperioden följdes av Lilla istiden cirka – som var den kallaste kli
Vi vet att på grund av den globala uppvärmningen varje år på vår planet ökar medeltemperaturerna. Av denna anledning har forskare registrerat genom historien genom olika studier som är de varma och kalla perioder som vår planet har gått igenom. Det finns medeltida värmeperiod som hjälper oss att förstå lite mer hur atmosfären beter sig idag.
I den här artikeln kommer vi att prata med dig om den medeltida varma perioden och vad dess egenskaper är.
medeltida värmeperiod
Den medeltida varma perioden verkar passa. Det påminner om om naturlig global uppvärmning och alla dess effekter hände tidigare och människorna inte orsakade det, så kanske vi inte är ansvariga för det. Det spelar ingen roll för om vi överlever i det förflutna, vi kan säkert överleva nu. Men det är inte så enkelt.
Denna medeltida uppvärmningsperiod, även känd som den medeltida klimatanomalin, var förknippad med en ovanligt hög temperaturökning mellan omkring och (europeisk medeltid). De tillgängliga bevisen tyder på det ibland temperaturerna i vissa regioner var varmare än de som registrerades mellan och
Även om den främst registrerades i Europa, sydvästra Nordamerika och vissa tropiska regioner, påverk
Mellan år och 1 var det ovanligt varmt i vissa delar av världen, däribland Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Perioden brukar kallas för medeltidens värmeperiod och länge har man trott att det rentav kan ha varit varmare än i dag.
En internationell studie, publicerad i tidskriften Nature, tillbakavisar den bilden.
Aldrig varit varmare
Det nordeuropeiska klimatet är mycket varmare i dag än det var under medeltiden, enligt den nya studien.
– Temperaturerna från de senaste decennierna skiljer sig markant från något annat vi ser under hela den studerade perioden från år till Det är tvärtemot vad tidigare studier visat, där de medeltida temperaturerna framstår som unikt varma, säger Jesper Björklund, forskare vid det federala institutet för skogs-, snö- och landskapsforskning, WSL, i Schweiz.
Bland studieförfattarna finns också Björn Gunnarson från Stockholms universitet och Håkan Grudd från Polarforskningssekretariatet.
Forskarna konstaterar att resultaten gäller just vår del av världen. Den medeltida värmeperioden var troligen inte enhetlig utan skilde sig mellan regioner och perioder.
Mer detaljerade data
Bakgrunden till studien är en mer exakt
Varmt som på vikingatiden
Klimatet på jorden är varmare än vad det har varit under de föregående århundradena men vår värmeperiod är bara en i raden. Varma perioder byts mot kallare med jämna mellanrum.
Klimatet på vår jord har varierat en hel del sedan den senaste istiden. Forskare försöker rekonstruera vilken temperatur det har varit på olika platser. Före finns det väldigt få temperaturmätningar från instrument och före cirka inga. För att veta vilken temperatur det har varit tar forskarna hjälp av bland annat borrkärnor från inlandsisar, lerlager, pollen, årsringar från träd och även historiska källor när sådana finns. Sådana mätvärden kallas för proxydata.
Dessa rekonstruktioner visar att vi har haft flera värmeperioder. Under de senaste åren kan man tydligt se två sådana värmeperioder. En var som varmast under talet och en annan var som varmast under talet. Det var under den varma perioden på vikingatiden som nordbor koloniserade södra Grönland och reste till Nordamerika.
Vetenskapens väg till vetskap
Hockeyklubban
publicerade Michael E Mann tillsammans med två kollegor, ett försök att rekonstruera klimatet med hjälp av årsringar från träd. De kom fram till at
Hur man försökte eliminera den medeltida värmeperiodsen
Det har bland geologer och historiker funnits någon typ av koncensus att det kring vår tideräknings början var varmt. Man levde i en högkultur eftersom jordbruket producerade väl och det fanns resurser till att göra annat än att överleva.
På talet eKr sjönk temperaturen kraftigt vilket ledde till folkvandringar som kom att kraftigt skada Romarriket.
På talet blev det varmare och vi hade i Europa en ny värmeperiod som sträckte sig fram till talet men den bästa värmeperioden tog slut vid början av talet. Medeltidens värmeperiod utmärktes av byggandet av ståtliga katedraler &#; sannolikt igen för att det fanns ett överskott av människor som inte behövdes för produktion av livets nödtorft.
Bild 1. Den medeltida värmeperioden och det Romerska klimatoptimet. Bilden är tagen ur Ljungqvist (): A NEW RECONSTRUCTION OF TEMPERATURE VARIABILITY IN THE EXTRA-TROPICAL NORTHERN HEMISPHERE DURING THE LAST TWO MILLENNIA
Bilden stämmer överens med uppfattningen från några årtionden sedan men den har ett stort problem. Bilden visar hur temperaturen under romartiden och under medeltiden sannolikt var lika hög som idag för att efter år