Fågel fett

Kokosfett dålig fågelföda vid kyla

Kokosfett eller solrosfrön? Vad ska vi ge småfåglarna på vintern?

Det beror på temperaturen, enligt en ny studie. Kokosfett är dåligt för fåglarna när det är kallt, och kan ge upphov till för tidig död.

Orsaken är att kokosfett är mättat fett, och allt mättat fett ökar ämnesomsättningen.

– Hög ämnesomsättning vid kyla är nödvändigt för jämnvarma djur som fåglar. Men när de äter kokosfett får de ännu högre omsättning, vilket skadar cellerna i kroppen, säger Caroline Isaksson, forskare vid Lunds universitet och ledare för studien.

Däremot är solrosfrön utmärkt fågelföda när det är kallt. De består av omättat fett, vilket inte höjer ämnesomsättningen.

Inga talgbollar?

Frågan är vilka slutsatser man ska dra av detta. Ska vi ta in talgbollarna när det är riktigt kallt ute?

I studien, som publiceras i Journal of Experimental Biology, matades infångade talgoxar med enbart den ena eller den andra typen av föda vid olika temperaturer. De hade med andra ord ingen möjlighet att välja själva vad de skulle äta.

Enligt Caroline Isaksson är det möjligt att de väljer en mer hälsosam föda om de har den möjligheten, när det finns både talgbollar –

Ge fettet till fåglarna

Lämpligt vinterfoder för småfåglar är mat med mycket fett och kolhydrater. Vi jägare har här en utmärkt möjlighet att hjälpa till. I en liten bur av ståltrådsnät ­lägger jag till exempel fett som blivit förorenat på något sätt eller svålen från julskinkan. Saltad skinka är inget ­problem, för fåglarna behöver faktiskt salt under vintern.

 

Viltskinn på vägg

En annan bra fettkälla för fåglar är att spänna upp ett viltskinn på en vägg. Det uppskattas av alla mesar och andra småfåglar, hackspettar, nötskrikor och även skator och kråkor. Slaktkroppen blir också fågelmat. Vildsvin är bäst, men det går också att använda dov, kron eller rådjur. På slaktkroppen finns massor av fett som uppskattas.
Jag låter slaktkroppen sitta kvar tills den är helt renäten.

 

Torsten Mörner

Kan man ge kokosfett till fåglar?

Vad fåglarna behöver är energi - och det i så energität form som möjligt. Skippa därför brödskalkarna när du ska mata fåglar och fyll istället fågelbordet med frön, nötter och fett i form av till exempel talgbollar. Komplettera med äpplen, havregryn och kokosfett så får du många olika sorters fåglar till din trädgård.

Läs mer

Kan man mata fåglar med havregryn?

Havregryn en favorit En matfavortit hos många fåglar är havregryn. Grynen brukar bli ännu mer lockande om man kvällen innan dränkt in dem med någon vegetabilisk olja, typ rapsolja. När man lägger ut grynen på morgonen brukar koltrastar vara de första som kastar sig över födan. Med tanke på detta, kan fåglar äta mango? Gurka, Broccoli,Tomat, Paprika, Vitkål, Spenat, Maskrosblad, Hallon, jordgubbar, blåbär, hjortron. Plommon, Mango, Melon, Ananas, Clementin, Kiwi.

Du kan också fråga kan man ge fåglar musli?

Müsli går nog bra, det där med uppsvällande riskorn och sånt är vandringssägner. Men i vissa müslisorter finns mycket socker så det kanske inte är nyttigt om de äter stora mängder med bara müsli. Okej, vad bra, dom kommer maten till nytta i alla fall! Tack! Med tanke på detta, kan m

Fettfrossa hjälper småfåglarna genom vintern

Inspiration / Djur och natur

För att klara de kalla vinternätterna behöver vissa fågelarter öka sin kroppsvikt med 10 procent. Varje dygn. "Tänk på hur korta dagarna är, så förstår du vilken bedrift det är! Skulle jag som väger 85 kilo göra samma sak skulle jag behöva öka vikten med 8,5 kilo. Jag skulle behöva äta ofantligt mycket, ofantligt fort", säger Anders Brodin, professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet.

Anders Brodin har i sin forskning speciellt inriktat sig på minne och kognition hos djur. Kombinerat med ett stort intresse för fåglar har det bidragit till studier om fåglars förmåga att skapa rutiner för att lagra mat för vintern. Han är nu högaktuell med en ny bok om talgoxen, "Smartast bland mesar".

– För vissa arter, som entita, talltita och tofsmes, går hela året eller om du hellre vill, hela livet undantaget häckningsperioden, ut på att samla och lagra mat för att överleva de kalla vinternätterna.

Fett istället för kolhydrater

Små kroppar har svårare än stora att hålla värmen när det är kallt. Den avkylande ytan ökar i kvadrat i förhållande till kroppslängden, medan den värmande kroppsmassan ökar i

Emu

För andra betydelser, se EMU.

Emu[2] (Dromaius novaehollandiae) är en strutsliknande fågel som fram tills nyligen placerades som enda nu levande art i familjen emuer (Dromaiidae), men förs numera till familjen kasuarer. Arten förekommer i Australien och är landets nationalfågel. Emun är en stor, långhalsad, flygoförmögen fågel med en närmast ullig fjäderdräkt och kraftiga ben. Emun är den fjärde största fågeln i världen[3] och dess naturliga utbredningsområde är stora delar av Australien.

Utseende

Emun är en stor fågel där de största individerna kan mäta upp till två meter och den kan väga från 30 och uppemot 50[4][5] kg. Den påminner till viss del om strutsen men emun är mindre, har kortare hals och en fjäderdräkt som i det närmaste är ullig. Dess kraftiga ben, hals, huvud och näbb är mörkt svartbruna medan fjäderdräkten är beigefärgad.

Emun har små tillbakabildade vingar och är flygoförmögen. Dess fysionomi tillåter den att springa mycket snabbt (upp till cirka 50 km/h[5]), och den är den enda fågel som har med yttre vadmuskler (gastrocnemius). Den har endast tre framåtriktade tår på varje fot precis som andra sp