bustnest.pages.dev

Val av planförfarande

Planprocessen

Planprocessen i Sverige regleras formellt i plan- och bygglagen (PBL) och syftar till att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt. I processen skall allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Samråd skall ske med personer som berörs av förslaget och fackinstanser av olika slag ska ges tillfälle att bedöma förslaget.

Planprocessen sker inom det kommunala planmonopolet och kan avse detaljplan eller översiktsplan och skedde tidigare som normalt eller enkelt planförfarande, där skillnaden i huvudsak innebar att enkelt planförfarande varken krävde program eller utställning. Lagändringar 1 jan har syftat till en enklare planprocess, så att det enkla i stället blivit norm med beteckningarna antingen ”standardförfarande” eller ”utökat förfarande”.[1]

Normalt planförfarande

Enkelt planförfarande

Referenser

Noter

Tryckta källor

Planprocess för detaljplan

Flera sätt att ta fram en detaljplan

Det finns flera olika sätt (förfaranden) som används för att ta fram en detaljplan. Vilket förfarande kommunen väljer beror på hur förslaget till detaljplanen ser ut. Valet påverkas bland annat av hur förslaget stämmer överens med kommunens översiktsplan och vilken betydelse förslaget får för allmänheten och miljön.

De vanligaste förfarandena är:

  • Standardförfarande
  • Utökat förfarande
  • Enkelt förfarande
  • Normalt förfarande

Standardförfarande och utökat förfarande används för planuppdrag som beslutades efter årsskiftet De följer den nuvarande lagstiftningen.

Enkelt förfarande och normalt förfarande används för uppdrag som beslutades före årsskiftet De följer en äldre lagstiftning.

Olika steg i processen

Processen för att ta fram en detaljplan består av ett antal olika steg. Hur många steg, och vilka, beror på vilket sätt (förfarande

Planprocessen

I Sverige finns ett kommunalt planmonopol som innebär att kommunerna beslutar hur deras mark och vatten ska nyttjas och exploateras. Planprocessen är en del av det kommunala planmonopolet och regleras i Plan- och bygglagen (PBL). Syftet med planprocessen är att pröva om en föreslagen markanvändning är lämplig och såväl allmänna som enskilda intressen ska beaktas.

Normalt och enkelt planförfarande

Planprocessen kan utföras med antingen normalt eller enkelt planförfarande. Normalt planförfarande används om förslaget berör allmänna intressen. Enkelt planförfarande går snabbare och används om förslaget anses vara av begränsad betydelse, saknar ett brett allmänt intresse och följer översiktsplanen. Tiden för en planprocess varierar, men för ett normalt planförfarande är det normalt drygt ett år. För enkelt planförfarande kan processen vara klar på ett halvår.

1. Planstart/Utredning

Planprocessen startar ofta med att markägare eller byggföretag kontaktar kommunen när ett byggprojekt kräver en ändring i detaljplanen eller en ny detaljplan. Kommunen kan även själv komma med idén. Därefter startar ett samarbete mellan kommun, byggherre och ofta även konsulter för a

Detaljplanprocessen enligt PBL och skillnader i PBL

Normalt planförfarande enligt PBL
Vid ett normalt planförfarande enligt PBL ska kommunen efter att ha tagit fram ett program samråda med länsstyrelsen, lantmäterimyndighet och andra kommuner som berörs av det nya detaljplansförslaget. Det också beredas tillfälle till samråd med sakägare, bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende samt andra myndigheter och enskilda som har ett väsentligt intresse för programmet (5 kap 20 § PBL ).

För att göra det normala planförfarandet lättöverskådligt kan det delas in i sex punkter (Boverket ):

  1. Program: En idé till en ny detaljplan tas fram. Länsstyrelsen, berörda myndigheter och eventuellt andra berörda kommuner kontaktas och man inhämtar synpunkter från dem.
  2. Samråd: Det program som tagits fram och de synpunkter som inkommit i punkt 1 sammanställs till ett preliminärtplanförslag. De som berörs av förslaget ska kontaktas, berörda kan vara myndigheter, andra kommuner, sakägare, boende, intresseorganisationer, allmänheten och länsstyrelsen. Synpunkter gällande detaljplansförslaget ska framföras av de berörda och detaljplanen utvecklas när olika förslag och synpunkter f

    .