Semester
Semester är ledighet som beviljas av en arbetsgivare till en arbetstagare. Den kan vara betald eller obetald. I många länder finns en lagstadgad semester för de flesta arbetstagare. Ordet ferie förekommer också, ofta i plural, för längre ledighet eller skollov.[1]
Ursprunglig betydelse
Ordet "semester" kommer från latinska seméstris, vilket i sin tur består av se, sex, och ménsis, månad.
I det forntida Rom var innehavstiden för vissa ämbeten begränsad till sex månader, och ordet semester betyder därför i många länder samma sak som svenska ordet termin[2]. I Frankrike skrivs ordet semestre och syftade på talet på den tjänstledighet en officer hade [3].
Svensk betydelse
Semester är avtalad ledighet under ett visst antal av årets dagar. Semester kan vara lagstiftad, ett resultat av kollektivavtal eller vara fritt avtalad mellan arbetsgivare och arbetstagare, och kan resultera i att semesterersättning betalas ut. I vardagligt tal används ordet även om själva semesterresan många åker på under till exempel sommaren eller skolornassportlov.
Uttrycket industrisemester syft
40 år med fem veckor – och mer verkar det inte bli
UPPDATERAD ”Under valperioden lagstiftas om en sjätte semestervecka”. Det kändes högtidligt och lite historiskt när statsminister Ingvar Carlsson (S) läste upp sin regeringsförklaring den 4 oktober
LO hade drivit kravet på utökad semester länge. Medan privatanställda arbetare bara hade de lagstadgade 25 dagarna hade statligt och kommunalt anställda betydligt mer i sina avtal.
Längre semester var med andra ord en fråga om social rättvisa. Och regeringen ställde sig bakom det argumentet: ”De som har de sämsta arbetsmiljöerna och de mest påfrestande arbetsuppgifterna har också den kortaste semestern”.
Våren fick alltså svenskarna ytterligare två semesterdagar, som ett första steg mot sex veckors semester för alla. Men de två dagarna drogs tillbaka redan , som ett led i Bildtregeringens krispolitik.
– Jag får fortfarande frågor från medlemmar om det här. Folk har inte glömt att en utbyggnad av semestern hade påbörjats och drogs tillbaka, säger Per-Olof Sjöö, ordförande för GS-facket.
Men när det drar ihop sig till kongress i GS-facket brukar det inte finnas några motioner om semester. Frågan är inte så het, säger Per-Olo
Lediga lördagar infördes vid olika tidpunkter beroende på avtal, lokala bestämmelser o s v.
Det maximala veckoarbetstiden är däremot reglerad i lag och det ger ju vissa ramar för hur man kan förlägga arbetstiden.
Wikipedia om arbetstid:
Lördagen var alltså "avkortad" till 5 timmar för alla Sedan tog det ungefär 10 år innan den var helt borta.infördes en lag (prop ) som stipulerade att arbetstiden skulle sänkas med en timme i veckan under tre år så att veckoarbetstiden vid ingången av skulle vara 45 timmar.
Avtal ledde till att arbetstiden gradvis sjönk under kommande år innan lagen om 40 timmar arbetstid trädde i kraft
Tjänstemän fick lediga lördagar tidigare än arbetare.
Vad gäller skolan så kan jag tänka mig att det var olika i olika kommuner.
Men vi är ju två på forumet som minns så det var väl i den vevan.
Jag minns inte att vi behövde jobba in lördagarna med kortare sommarlov, men så kan det mycket väl ha varit.
Så svaret på ursprungsfrågan blir "under talet".
Den fria tiden
Eksjö museum
15 oktober – 27 november
Den första semesterlagen kom och gav alla rätt till två veckors betald semester. Hur har vi använt den fria tiden? Vilka drömmar och förhoppningar har funnits?
I utställningen Den fria tiden visas fotografier och föremål från Eksjö museums samlingar som visar hur vi valt att spendera vår lediga tid. Från nöjesliv till vandringar och cykelturer, från tal till tal. Eksjöbor bidrar med egna semesterminnen, från tal till tal.
Tanken med de två veckornas semester var att de anställda skulle komma tillbaka till jobbet friskare och piggare och därmed orka jobba mer. Därför borde man ge sig ut på landet, andas frisk luft, cykla och promenera och komma hem glad och fylld av nya intryck. Helst ha fått lite bildning också.
Folk skulle hindras från att inte göra någonting, &#;slösa bort tiden&#;, eller ännu värre, att ägna sig åt sprit, dans och annat fördärvligt. Resor uppmuntrades. Därför gick Arbetarnas bildningsförbund, Kooperativa förbundet och Svenska turistföreningen ihop och bildade Reso Det var en resebyrå som specialiserade sig på att ordna &#;folksemestrar&#;. De erbjöd rekreation med ett visst mått av folkbildni
.