« Frillesås församlingssida
Information om Frillesås SCB
- Pastorat: Frillesås, Gällinge och Idala, Frillesås, Gällinge, Idala, Ölmevalla och Landa
- Härad: Fjäre
- Fögderi: Fjäre
- Kommun: Kungsbacka
| Kyrkoböcker | Omfattar | |
| Husförhörslängd | börjar | |
| Födelsebok | ||
| Vigselbok | ||
| Dödbok |
Hembygdsböcker
Frillesås-Landa hembygdsgille. Så bodde de så levde de – en bok om torp och stugor i Frillesås och Landa.
Ort och gårdsnamnsregister för Frillesås
Uppgifterna i denna sammanställning är hämtade från Ortnamnen i Halland som givits ut i tre delar av Ortnamnsarkivet i Uppsala. Kompletteringar har därefter gjorts från andra källor. Avsnittet om Frillesås i boken Ortnamn i Halland finns på Medlemsportalen. Där finns detaljerade uppgifter med bland annat äldsta kända belägg av namn på gårdar och byar.
| Härad | Församling | Gård | Nr | Typ | Mantal | Namn | Bruksnamn | Anm. |
| Fjäre | Frillesås | Almedal | 1 | Sk | 1 | Börge Andersgård | Musared | |
| Fjäre | Frillesås | Almedal | 2 | Sk | 2/3 | Anders Larsgård | Musared | |
| Fjäre | Frillesås | Almedal | 3 | Sk | 1/2 | Torkel Svensg | Musared | |
| Fjäre | Frillesås | Almedal | 4 | Sk | 1/3 | Nils Anders
Frillesås bySpåren från järnåldern syns mest i området kring kyrkan. Där finns fyra stensättningar och en rest sten (5). På höga platser i mellan dessa stensättningar finns enstaka spridda stensättningar som är från samma period. Ungefär meter väster om kyrkan har man hittat en sländtrissa av täljsten som har använts för att tillverka ulltråd (6). Orostider och sjukdomarSpåren från forntiden visar också att livet här har varit svårt och farligt. Fornborgen som ligger på Snipeberget väster om området användes som tillflyktsplats i orostider för järnålderns befolkning från ett ganska stort område. En kolerakyrkogård ligger långt från bebyggelsen ungefär en kilometer söder om kyrkan (7). Det finns varken synliga gravar eller någon begränsning men tre personer skall ha blivit begravda här under talet. Medeltidskyrka (Medeltiden –)En kyrka av sten byggdes på –talet i socknen meter väster om platsen för nuvarande kyrkan. Den revs när nya kyrkan byggdes men en dopfunt av täljsten från talet finns kvar i nya kyrkan. LandsbeskrivningenEn kunskapskälla med uppgifter om forna tiders byliv är landsbeskrivningen från Den var ett slags föregångare till folkräkningarna. Hallands lä Frillesås sockenFrillesås socken i Halland ingick i Fjäre härad, ingår sedan i Kungsbacka kommun och motsvarar från Frillesås distrikt. Socknens areal är 45,75 kvadratkilometer, varav 43,93 land.[1] År fanns här 1 invånare.[2] I socknen finns tätorten Frillesås med Rya kyrka och fem kilometer öster därom ligger sockenkyrkan Frillesås kyrka. Administrativ historikFrillesås socken har medeltida ursprung. Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Frillesås församling och för de borgerliga frågorna till Frillesås landskommun. Landskommunen uppgick i Löftadalens landskommun som sedan uppgick i Kungsbacka kommun.[2] 1 januari inrättades distriktet Frillesås, med samma omfattning som församlingen hade / Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Fjäre härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.[3][4] GeografiFrillesås socken ligger innanför Vendelsöfjorden kring Löftaån och med Stora Hornsjön i öster. Socknen består av dalgångsbygd utmed Loftaån och bergsområden däromkring.[5][6][1] Stora Hornsjön delas med Idal Älekärrs säteriÄlekärr är ett tidigare säteri, belägen i Frillesås socken, Kungsbacka kommun.[1][2] Jøsse Mathison är omnämnd på gården i ett medeltidsbrev daterat den 15 februari [3] År står Jens Torkillsen som innehavare. Troligen beviljades godset sätesfrihet redan vid mitten av talet, men är först omnämnt som säteri Älekärr var största gård under lång tid tills början av talet då den delades två lika stora gårdar. Bygdens telefonstation placerades på fastigheten. Inägorna var på talet, liksom idag, sammanhållna och öppna. Delar av skogsmarken är ett biotopskyddat område. Ett naturvårdsavtal finns på hagmarken, Gamle gård, där även gårdscentrat förr var placerat. Direktören i Svenska Ostindiska Kompaniet Niclas Sahlgren förvärvade godset den 29 oktober av greve Carl Julius de la Gardie.[4] Sedan är Bengt Andersson ägare av gården, men lantbruket är utarrenderat. ReferenserNoter
|