En ny podd för tränare
Image
– Vi kommer att prata om vad en tränare gör, vilka förväntningar som finns på tränare och hur tränare kan hantera de begränsningar och möjligheter som hen möter, säger John Dohlsten, doktor i idrottsvetenskap.
Det finns tusentals idrottstränare runt om i Sverige. De allra flesta arbetar ideellt. Syftet med podden är att bidra med råd och stöd till dem. Podden riktar sig till både professionella och ideella tränare, inom både lagidrotter och individuella idrotter.
– Vi är övertygade om att bra och reflekterande tränare bidrar till en starkare idrottsrörelse. Vi arbetar båda med utbildning av tränare och skapade därför en podd med fokus på tränares utveckling och reflektioner om tränares dilemman i vardagen, säger John Dohlsten.
Tre avsnitt är redan släppta
John Dohlsten leder podden tillsammans med Carin Hamnlund Fritzell som är tidigare flerfaldig SM-mästarinna i judo och som har varit tränare på alla nivåer.
Tre avsnitt är redan släppta:
- Bredd och elit. Hur kan man bedriva idrottsutveckling på bästa sätt? Vad menas egentligen med bredd och elit och hur ska man som tränare tänka och göra i olika verksamheter?
- Tidig specialisering. Om
Att Sverige är ett idrottsland är det inte någon tvekan om. Över 25% av befolkningen är medlem i en eller flera idrottsförening. Detta då antingen som aktiv utövare, som stödmedlem eller ledare. Över landet finns ungefär olika stora föreningar som ligger under det stora rikstäckande Riksidrottsförbundet.
Att det är många idrottsintresserade och att staten även stödjer idrottsutvecklingen i landet speglar sig även i de idrottsliga framgångarna. Trots att det är ett mycket litet land har Sverige stora framgångar i ett flertal idrotter. Det i allt från exempelvis pingis, handboll, skidåkning och curling.
Bakom dessa idrottsframgångar står även framgångsrika idrottstränare. Många har även en egen karriär bakom sig även om den inte nödvändigtvis behöver varit på elitnivå.
Som ledare handlar det om att leda, inspirera och instruera utövaren så att utvecklingen hela tiden går framåt. Det handlar då inte enbart om fysiska träningar utan kan lika gärna handla om att sätta rätt målbilder och jobba med den mentala inställningen till sina prestationer.
Hur arbetet ser ut varierar kraftigt beroende på vilken sport man är idrottstränare inom. En tydlig sak som skiljer är om det är en indi
Tommy Lundberg
Docent i fysiologi, Karolinska InstitutetDen senaste tiden har några svenska fotbollsklubbar uppmärksammats för att ha implementerat mer strukturerade/professionaliserade talangutvecklingssystem och sänkt åldern för selektering till akademier och elitverksamhet. Denna utveckling har mötts av kritik från forskarhåll, där man menat att tidiga och strukturerade talangsystem kan vara kontraproduktiva för långsiktig idrottslig utveckling. I denna artikel ämnar jag sammanfatta det aktuella forskningsläget och belysa de centrala argumenten som förklarar varför forskare är kritiska.
En fundamental problematik inom talangidentifiering är avsaknaden av säkra markörer som kan förutspå framtida framgång.[1] Ett uppenbart problem med tidiga selektioner är att de accentuerar etablerade effekter som den relativa ålderseffekten och relativa mognadseffekten. Relativa ålderseffekten innebär en snedfördelning mot spelare födda tidigt på året. Relativa mognadseffekten innebär en snedfördelning mot tidig biologisk mognad. Pojkar som kommer tidigt in i puberteten får en fördel när det gäller kroppsstorlek, styrka och fysik.[2] Detta leder till prestationsfördelar även på plane
Vad krävs av elittränare för framgång på mästerskap över tid?
– Elittränare lever under liknande press som aktiva och behöver stöd, nätverk och förståelse för uppdrag och utmaningar för att både vara hållbara och nå framgång. Idrotterna behöver se över sina ledarutbildningar och vi från Riksidrottsförbundet måste i större grad än tidigare inkludera elittränare i de stöd som finns till aktiva inom idrottspsykologisk rådgivning eller att få mentorstöd, säger Liselotte Ohlson, elitidrottschef Riksidrottsförbundet.
I rapporten beskrivs också utmaningar för elittränare oavsett kön kopplat till en stereotyp manlig kultur och svårigheten att kombinera elittränararbete med föräldraroll.
– Här kan vi se att det både är män och kvinnor som inte vill ”offra” familjelivet för karriären som elittränare och det är vanligare att män slutar när de blir föräldrar nu än i tidigare generationer. Vår slutsats är att det är önskvärt att skapa förutsättningar för att kombinera ett familjeliv med jobbet som elittränare, både för kvinnor och för män, säger Karin Hägglund.
Forskarna föreslår följande utvecklingsförslag för att skapa bättre förutsättningar för hållbara och framgångsrika tränare inom
Bättre villkor krävs för tränare krävs för en hållbar idrott
Inom forskningsprojektet STEPS vid Göteborgs universitet för forskarna en dialog med olika aktörer inom den organiserade ungdomsidrotten och näringslivet för att identifiera hinder för en socialt hållbar prestationsinriktad ungdomsidrott och hitta strategier för en förändring.
Under dialogmötena har tränarna identifierats som avgörande för att idrottare ska utvecklas på ett hållbart sätt. Samtidigt har tränarna själva ofta en ohållbar arbetssituation. De jobbar ideellt, coachar sina egna barn och saknar ofta en professionell utbildning för sitt uppdrag.
– Coaching är komplext och kräver att man ständigt utvecklas pedagogiskt, vilket väldigt få tycker sig ha tid med. Resultatet kan bli osunda träningsmetoder som överträning eller en hög omsättning av idrottstränare, säger Astrid Schubring, forskare i idrottsvetenskap och projektledare för STEPS.Bild
Konferens för att utveckla idéer
I slutet av september samlades de olika aktörerna i STEPS på en konferens i Göteborg för att presentera forskning och goda exempel och för att tillsammans utveckla idéer för hur arbetsvillkoren för tränare kan bli mer håll