Andragradsekvation
Inom matematiken är en andragradsekvation med en obekant, en ekvation av formen
Talen a, b och c är ekvationens koefficienter och uttrycket [1] betyder att a är skilt från noll. Prefixet andragrads innebär att 2 är den högsta potens med vilken det obekanta talet x förekommer i ekvationen.
Lösningar till andragradsekvationer
Att lösa en andragradsekvation med reella koefficienter motsvaras av att finna skärningspunkterna för parabeln
och den räta linjen
vars riktningskoefficientk är -b/a och som skär y-axeln i punkten (0, m), där m = -c/a. Andragradsekvationen kan därför skrivas som ett ekvationssystem:
Om skärningspunkter saknas har ekvationssystemet endast komplexa lösningar.
En andragradsekvation har, i enlighet med algebrans fundamentalsats, alltid två lösningar, som är reella eller komplexa tal, beroende på ekvationens koefficienter:
- har två lösningar som är identiska reella tal (dubbelrot)
- har två reella lösningar
- har två lösningar som är komplexa tal
Ekvationens diskriminant (se nedan) avgör vilket av de tre fallen som gäller.
När man kvadratkompletterar skriver man om ett andragradspolynom i kvadratisk form.
Generellt ser det ut på följande sätt
\( x^2 + px + q = \left(x+\frac{p}{2}\right)^2-\left(\frac{p}{2}\right)^2 + q,\)
som man kanske känner igen från härledningen av pq-formeln. Kvadratkomplettering används bl.a för att lösa andragradsekvationer, finna radie och mittpunkt hos cirklar (vid omskrivning av dess ekvation). För att förstå kvadratkomplettering och lätt kunna kvadratkomplettera behöver du kunna kvadreringsregeln utantill och ha den väl inövad. Den säger att
\( (a+b)^2 = a^2 + 2ab + b^2 \ .\)
Det vi kan göra för att skriva om
\( x^2+px+q\)
i kvadratisk form är att observera att \( x^2+px\) kan tänkas som \( a^2+2ab\)-delen där \( a = x\) och \( 2b = p \ \Leftrightarrow \ b = \frac{p}{2}\). Då måste vi enligt kvadreringsregeln ha en \( b^2\)-term. Vi kan inte ta för givet att \( q\) är lika med \( b^2 = \left(\frac{p}{2}\right)^2\), så vi måste addera \( \left(\frac{p}{2}\right)^2\). Men om vi adderar något så ändrar vi uttryckets värde. Så samtidigt måste vi subtrahera med \( \left(\frac{p}{2}\right)^2\). Vi ändrar ingenting eftersom \( \left(\frac{p}{2}\right)^2 \left(\frac{
Kalkylator
2+3= 5
1234←
3± −3
(2+2)×2= 8
0.1+0.2=
Mer information: Bråk
5÷8−1÷4= 3/8
Mer information: Bråk
51/x=
3x2= 9
2xy4= 16
510X=
Mer information: Upphöjning till potens
1253√x= 5
16y√x4= 2
Mer information: Rot ur nummer
log9,3= 2
log16,2= 4
Mer information: Logaritmer
.
.